Vuxentränare
Barn- och familjetränare

Familjegruppen i Gubbängen

Göran Daghjort

Jag har tränat sen 2002. Över 20 år.

Gemenskapen och den positiva stämningen på mattan gör att det är roligt. Det är otroligt roligt och se barnens och föräldrarnas utveckling i familjegruppen.

Jag började träna i familjegruppen 2013.

Man utvecklar så många sidor av sig själv, både fysiskt och mentalt. Jag kan tycka att frånvaron av tävlingsmoment är befriande, istället fortsätter man ständigt att pröva sig fram med teknikerna på ett väldigt lekfullt sätt.

Jenny Verner-Carlsson

Familjegruppen i Älta

Christian Jacobsson

Kärlek vi första höftkastet. Ja, det räckte med att bara komma in i dojon den där första gången för att förstå att det var precis det här jag så länge hade sökt. Jag är evigt tacksam till Claes Nyberg som var den första att introducera mig till aikidon, dess mysterier och den härliga sammanhållningen.

Aikidon fortsätter hela tiden att fascinera mig med sina många olika sidor och jag gläds dagligen av att både träna, instruera och sprida aikidon till likasinnade. Inspireras gör jag dagligen av alla träningskamrater och såklart av Igarashi Sensei, Kobayashi Sensei, Urban Aldenklint, Åke Bengtsson och många fler.

Magnus Kirchoff

Lågstadiegruppen

Hanna Gothäll

Den där aha-upplevelsen när man förstår något av aikidons mystik är svårslagen. Det känns som en källa att ösa ur för lång tid framåt. Och sen älskar jag att jobba med barnens energi på mattan och att hitta lekfulla sätt att förklara saker på.

Dennis Eriksson

Aikido ger mig ett lugn som ingen annan idrott givit. Varje pass dyker det upp något nytt. Ibland kan man ha svårt att hitta nyckeln till en teknik. Plötsligt på ett pass så synkar sensei, uke och tori och tekniken känns plötsligt jätteenkel.

Att instruera barnen och se hur de blir duktigare och kunnigare för varje pass är otroligt givande.

Mellanstadiegruppen

Magnus Burman

Jag började träna 1981 i Brandbergen som tonåring. Sedan 2004 tränar jag i Gubbängen och IKIGAI Aikidoklubb. 

Det jag älskar med aikido är rörelseglädjen. Och så det där att jag hela tiden lär sig nya saker oavsett om jag tränar eller instruerar, om jag tränar med gamla eller unga, veteraner eller nybörjare. Det är som en ballong, ju mer man fyller den med innehåll desto större blir ytan till det okända.

Men viktigt är också budoaspekten, respekten för varandra oavsett grad, erfarenhet, ålder eller kön. 

För att jag (fortfarande) kan. För att det och alla träningskompisar ständigt utmanar mig, kropp och hjärna. För att det är bra för själen.

Morena Azbel Schmidt